tisdag 14 juni 2016

Pakistan

Landet som jag har valt att studera är Pakistan, de har en turbulent historia och räknas idag som en av Asiens mest instabila länder, de har länge styrts av militären men även om de idag räknas som ett demokratiskt land så råder det stora brister i demokratin på de flesta håll i landet. Det har även en hel del konflikter med jag har valt att rikta in mig på tre stycken.



Gränskonflikten mot Indien

Nuvarande Pakistan och Indien har en gång i tiden varit en Brittisk koloni. De blev självständiga år 1947 främst på grund av motsättningarna mellan hinduiska och muslimska rörelse. Indien tilldelades hinduerna och nuvarande Pakistan tilldelades muslimerna. Vid delningen av kolonin bestod området inte endast av Brittiska ockuperade områden utan även av hundratals små självstyrande områden. Vid uppdelningen av länderna Pakistan och Indien fick de själva välja vilket land de ville tillhöra. Detta fungerade bra i de flesta fall förutom i Jammu och Kashmir området (den nordligast delen av Pakistan och Indien) Där var ledaren Hindu vilket resulterade i all han valde att tillhöra Indien. Detta ansåg Pakistan inte vara rättvist efter som att de flesta invånarna var muslimer. Tanken var då att en folkomröstning skulle hållas med den blev aldrig av och de ledde till krig länderna i mellan. I detta område har både många Pakistanska och Indiska viktiga floder t.ex Indus sina fästen vilket är den största orsaken till konflikten och den långvarighet. Hur intensiv konflikten har varit har varierat genom åren, på senare tid räknas 1996- 2003 som år då striderna har varit extra intensiva. I slutet av 2003 slöts dock en vapenvila länderna i mellan. Och sedan dess har det varit relativt lugnt och det har försökt att föra en konversation som har fungerat förvåningsvis bra tills 2014 då Pakistan gick till attack. Efter som att båda länderna har tillgång till kärnvapen så skrämmer konflikten upp resten av världen när den är igång. Båda länderna har extremistiska grupper som vägrar gå med på en kompromiss i form av att dela området på mitten vilket är en lösning som många gärna skulle vilja se.  Det är också på grund av denna strid som Pakistan har den starka militären som de har idag. Den starka militären rubbar landet politik efter som att regeringen måste se till att hålla sig som vänner med militären efter som att delar av den har en historia av att agera själva med egen agenda. Detta ger de styrande problem med att få sin vilja igenom.


Även om detta är en konflikt två länder i mellan så är det den lokala befolkningen i Jammu och Kashmir som får betala det hösta priset. Där bor ungefär 12 miljoner människor som ständigt får leva i rädsla och många har förlorat sina liv eller när och kära. Och lättare blir det inte för invånarna av de naturkatastrofer som då och då drabbar området. Översvämningar lämnar hela byar under vatten och jordbävningar som t.ex den 2005 tog tusentals människors liv och lämnade miljontals människor hemlösa.



Seperatism i Baluchistan

Runt om i landet finns det lokala makthavare som inte vill släppa makten till regeringen och ströver efter att göra sig fri från Pakistan och bilda ett eget land efter som att de skulle kunna styra området bättre. Detta resulterar i spänningar mellan olika delar av landet. En av dessa delar kallas för Baluchistan och ligger i de sydvästra delarna av Pakistan och läcker även delar av Afghanistan och Iran (Se bilden nedan). I detta område finns även naturtillgång så som guld och koppar vilket de lokala makthavarna och regeringen vill åt.


Talibaner

I kriget mot Indien och Pakistan genom åren tagit hjälp av landets extremistiska grupper för att få extra stöd. Denna taktik har idag slagit tillback mot dem själva och landet hotas ständigt av terror attacker från de extremistiska grupperna och är idag landets största problem. Talibarnerna är de som påverkat landet mest och de hämta mycket styrka från talibarnerna som härjar i Afganistan. 










Bild nr1
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Pakistan_(orthographic_projection).svg/2000px-Pakistan_(orthographic_projection).svg.png



Källor:


Jag har bedömt denna källa som trovärdiga efter som att de uppger en innehållsansvarig och författaten sägs vara Garoun Engström som arbetar på instutionen för freds och konfliktforskning på uppsala universitet.


Även denna källa uppger en innehållsansvarig och är skriven av arbetare på de utrikespolitiska insstuet.


Nordiskt skolatlas


Den arabiska våren

År 2011 inträffade det som fått namnet, Den arabiska våren. Flera demonstrationer skedde runt om i landet. Demonstrationerna runt om i landet hade dessförinnan hållit sig fredliga men nu ändrades det. Bashar al-Assad Baath med ledning kände sig starkt hotade och att de var tvungna att göra något. Regeringen hävdade att demonstranterna var sunni-islamistiska terrorister. För att bevisa exakt hur farliga dom var, valde dom att släppa ut alla extrema jihadister för att få upproret våldsamt och att bevisa att det var demonstranterna som var de farliga. Protesterna i landet utvecklades i denna stund till ett inbördeskrig.

INBÖRDESKRIGET
Rebellstyrkor bildades tillsammans med olika grupper för att få Assad-familjen att gå av från ledningen. I arméerna som krigar mot regimen finns det både de som var helt civila tidigare, men även de som hoppat av från Assads styrkor. Kriget handlar i grund och botten om vem som folket vill ska leda landet och de ser inget annat sätt att lösa problemet än med krig och våld.


Konflikter i Nordirland, Wille

Till min SO uppgift som handlar om konflikter i världen valde jag att jobba och studera om konflikterna i Nordirland som ligger vid Västeuropas kust. Nordirland är ett delområde av Storbritannien i den nordöstra delen av ön Irland.

Jag valde Nordirland därför att det känns som att inte så många känner till de konflikter som händer så nära oss. Många tror att det bara finns konflikter och våld i U-länder och i fattigare länder. Jag valde därför Nordirland för att visa att våld och konflikter kan uppstå vart som helst, och för att jag har samma hårfärg som dem.


Gammal historia

Den senaste vågen av våld och extrema konflikter i Nordirland började träda fram på 60-talet. Men för att förstå alla konflikter i Nordirland måste vi gå tillbaka i tiden, till tiden då engelsmännen höll på att kolonisera Irland. Det var vid 1170-talet som engelsmännen först försökte erövra dåtidens katolska Irland. Ön bestod då av en rad små keltiska kungadömen vilka ofta stred inbördes. Först i slutet av 1500-talet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön.
Undantaget var den nordöstra delen av provinsen Ulsetr, där den irländska befolkningen bjöd på starkt motstånd mot de protestantiska kolonisatörerna. Efter många, långa strider lyckades till slut England ta över även i norr, och de Irländska katolska ledarna tvingades fly. I början av 1700-talet ägdes endast 14 procent av jorden i Irland av irländska katoliker. Den katolska befolkning såg de inflyttade protestanterna som inkräktare, medan de senare kände sig hotade och var rädda för att katolikerna skulle försöka att ta ifrån dem deras mark. Klyftan mellan folkgrupperna fördjupades av att de hade olika trosinriktningar, talade olika språk samt att det fanns stora kulturella skillnader.

The Troubles

När 1960-talet började komma mot ett slut inleddes en av Nordirlands mer våldsamma perioder, denna period brukar kallas för The Troubles. Det som började som en liten protest mot diskriminiringen av den katolska minoriteten satte igång en våldsvåg som under dryga 30 år tog nästan 3700 liv. Efter ett antal försök för fredsavtal lyckades man till slut komma till ett avtal 1998, men det tog ett antal år till innan grupper som Irländska republikanska armén (IRA) och Ulster frivilligkår (UVF) lade ner sina vapen.

fredag 10 juni 2016

Nuha - krig från ett barns ögon

Jag slår vad om att jag inte är ensam om att känna mig hjälplös. Hjälplös över att sitta hemma i tv-soffan när de ledsna barnen dyker upp på rutan. Barnen som kämpar för sin överlevnad. Dem som har förlorat allt på grund av den brutala situationen som landet de lever i har hamnat i. 

För någon dag sedan hamnade jag i en artikel om ett av alla utsatta barn. Artikeln handlade om Nuha, en elvaårig flicka från Syrien, som kämpar för sin barndom. När Nuha berättar om hur hennes hemstad tidigare sett ut, påväg till skolan, så fastar jag direkt. 


"This was my friend Sara´s house, and here is the place where my brother used to buy me ice cream." 

Hon berättar att de förstörda byggnaderna gör att hon inte längre känner igen sig när hon går runt i närområde. Staden hon lever i som tidigare var hem till över 250 000 människor är nu så tyst att man skulle kunna höra en knappnål falla mot backen. 

Nuha berättar om hur hennes liv förändrades för snart fyra år sedan. Det var när kriget tog hennes bror Sa´adou. Han lämnade huset för att köpa Nuhas favoritglass och blev träffad av en bomb som sprängdes i området. Hon kan inte glömma den dagen. 

"I am supposed to be too young to remember that we went through, but I do. I sometimes think he will come back with the ice cream that i love." 


Nuhas brors död var bara början på vad hennes familj gick igenom. Efter hans död flyttade hela familjen till ett område som skulle vara säkrare. Men hyran var för dyr och de kunde bara bo där i två månader innan de återvände. Det här hände just innan ett två år långt militärt ingrepp satte fart i staden. Konstant bombande, beskjutning och brist på mat och hälsovård ledde till att familjen tappade ännu en familjemedlem. Nuhas lillasyster. 

Allt detta trauma ledde till att Nuha började uppföra sig aggresivt. Det vart för mycket för henne och hon isolerade sig. Alla har inte den turen som Nuha hade. Hon var en av de barnen som fick stöd av UNICEF och deras stödcenter. Det tog några månader för henne att kunna ta kontakt med andra barn och komma in i samhället igen. Nuha kom in på en skola ledd av UNICEF där hon fick chansen att komma ikapp med sin utbildning. Egentligen skulle hon gå i femman idag, men kriget i Syrien har gjort att hon har missat tre år av skolan och går i tvåan idag. Det är ingenting som hindrar henne. Hon ser ljust på framtiden. 

"I am not in the same class with children in my age. But I can read and write now. I want to be a teacher so I can teach other children how to read and write." 


Nuha är inte ensam. Hon är inte det enda barnet som det skrivs om i artiklar eller som man ser på tv. Nuha är en av de 11 miljoner människor som man beräknar har blivit förflyttade på grund av konflikterna i Syrien. Hon är en av de 11 miljoner människor som tillsammans med UNICEF också visar att det finns hopp.


torsdag 9 juni 2016

Hur går det för Sverige?

Hur går det för Sverige då? Har inte vi några konflikter eller brott mot de mänskliga rättigheterna? Kanske är du en av dom som sopar all kritik som Sverige får mot sig under mattan, pågrund av rädsla för att själv bli utsatt eller skammen av att leva i ett land där sådana saker förekommer. Oavsett av vilken anledning som du har blundat för Sveriges situation så ska jag visa dig hur det ligger till. Jag har nämligen tagit hjälp av Amnesty för att ta reda på lite om hur det går för Sverige!

Amnesty är en global organisation som jobbar över hela världen. Amnesty jobbar för att de mänskliga rättigheterna ska gälla för alla människor, alltid. Deras arbete går alltså ut på att förbättra människors villkor samtidigt som man vill hjälpa de som är utsatta här och nu. Amnesty hör inte till någon regering, politisk ideologi eller religion. Amnesty granskar länder världen över för att kunna kritisera och sedan ge dem en chans att förbättra människornas villkor. Amnesty jobbar både internationellt och globalt. I Sverige, precis som i Syrien.

I Amnestys senaste årsrapport fick Sverige kritik. Diskriminering, våld mot flickor och kvinnor samt tortyr och annan misshandel. Diskrimineringen handlade om skånepolisens databas över romer - ett register som hade upptäckts av journalister. Våldet mot flickor och kvinnor handlade mo polisens hantering av förundersökning och åtal angående våldtäckter. Samtidigt ville man ändra straffbestämmerlserna angående våldtäcktsbrott. Amnestys kritik handlade även om Kalla faktas granskning av så kallade "oskuldskontroller" som utförts i landet efter föräldrars önskan, men mot tonårsflickors vilja. Långvarig kritik från människorättsorganisationer och FN:s tortyrkommité har riktats mot Sverige. Kritiken har lett till ett förslag om en ny lag där tortys ska ses som ett särskilt brott.

http://www.amnesty.se/om-amnesty/amnesty-sverige/

"Det började med fredliga konflikter, och slutade med inbördeskrig."

Idag lever vi i en värld där konflikter är vår vardag. För vissa på morgon-tv medan det för andra är verkligheten utanför dörren...

I landet som gränsar till Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i söder, Israel och Libanon i sydväst och medelhavet i väst pågår en konflikt. Landet heter Syrien, och precis som i flera andra länder i mellanöstern, är den pågående konflikten väpnad. Konflikterna mellan Syriens ledning, Bashar al-Assad Baaths´s och oppositionsgrupperna har lett till att landet står i inbördeskrig. Även oppositionsgrupperna mellan är oense. Men det är inte bara landet Syrien som drabbats av konflikterna. Iran och Ryssland stöttar Assads regimen medan USA, Turkiet, Saudiarabien, Quatar, Storbritannien och Frankrike står på oppositionsgruppernas sida.

Syrien har styrts av familjen Assads regim i över 40 år. Familjen hör till en av Syriens religiösa minoriteter, alawiterna. Alawiterna utgör ungefär 10% av den syriska befolkningen och är en grupp inom shia-islam. Majoriteten av Syriens befolkning är sunni-muslimer. Skillnader mellan de religiösa grupperna har lett till en förargelse bland sunni-muslimerna. Att alawiterna, som är en av landets minoritetsgrupper, sitter på de centrala positionerna i landets regering och därmed också har bättre ekonomisk ställning än vad många andra Syrier har har rört upp sunnimuslimerna.

Assads regimen har haft och har fortfarande som mål att förena hela arabvärlden till en union. Oppositionsgrupperna protesterade mot unionen. De ville och vill fortfarande ha Syrien uppdelat i provinser. År 2011 tog demonstrationerna mot regimen fart. Det började med en protestmarsch i huvudstaden Damaskus. Här ställde man krav på att de politiska fångarna som satt fängslade skulle släppas fria. Demonstrationerna slogs ner med våld. Våldet ledde delvis till att regimen tappade stöd. Framför allt bland den sunni-muslimska befolkningsmajoriteten. Oppositionsgrupperna splittrades i två delar. En del som tog avstånd från våldet och en annan del som gjorde det motsatta. Samtidigt slöt sig de religiösa minoriteterna till Assads regimen. Det skapade ytterligare motsättningar i landet.

"Det började med fredliga konflikter, och slutade med inbördeskrig."


Trots att de flesta av demonstrationerna som genomfördes mot regimen var fredliga så anklagade man demonstranterna för att vara terrorister. Regimen tyckte därför att det var helt okej att utöva våld mot dem. Regimen började utnyttja att man hade makt. De släppte därför en rad fångar fria. Fångarna var islamiska extremister. Så fort de släpptes fria påbörjade de brutala demonstrationer mot regimen. Våldet ökade, vilket var regimens önskan. De hade då än starkare "bevis" på att demonstranterna var sunni-muslimska terrorister utan gränser.

Delar av oppositionsgrupperna grundade ett syriskt nationellt råd (SNC). Precis som många av de tidigare demonstrationerna så handlade det om hur landet ska styras. Det nationella rådet krävde att Assad skulle avgå och att Syrien skulle bli en demokratisk stat. Det nationella rådet fick stöd från den Fria syriska armén (FSA). Tillsammans kämpar de än idag mot regimen.

onsdag 8 juni 2016

Krigets bakgrund



Sedan 2011 har Syrien varit högt aktiva på olika nyheter, TV som tidning då krig har varit deras vardag i nu fem år. Kriget grundar sig i olik-tankar om hur man vill att landet ska styras. Familjen Assad har varit styrande i landet i över 40 år då makten har ärvts inom familjen. Ett flertal grupper har försökt att störta regeringen och det har resulterat i blodiga inbördeskrig. 

Syrien är ett land beläget i mellan-östern. Landet har sina gränser mot Libanon och medelhavet i öster, Turkiet i norr, Irak i väster och Jordanien och Israel i söder.

Syrien har cirka 22.85 miljoner invånare idag och har Damaskus som huvudstad.

Bashar Al-Assad Baath tog över ledningen år 2000 av sin far Hafez Al-Assad som tog makten över Syrien år 1970 genom en militärkupp. Partiet säger själva att de är socialistiska och har som mål att förena hela arabvärlden till ett stort land. Många trodde att då Bashar kom till makten att ett demokratiskt land skulle bli verklighet, men det blev väldigt kortvarigt. Bashar Al-Assad är den som har all makt i Syrien.

Innan kriget tog fart hade Assad-regeringen inte mött på något större motstånd sedan de fick makten 1970. 1982 gjorde rörelsen Det muslimska brödrarskapet uppror mot regeringen men det utan framgång. Regeringen har sedan dess lyckats hålla tillbaka oppositionerna och kunnat hålla sig stabilt kvar i ledning. Det ända fram till 2011.